Har fortfarande kontakt med snubben förra inlägget handlade om. Har inte fått fler mail av honom just, utan det har enbart varit väldigt sporadisk smskontakt den senaste tiden. Då han gjorde klart att vi var alldeles för olika så kändes det inte lönt att lägga någon speciell energi åt det hållet.
Det går i alla fall inte så lång tid innan han hör av sig per sms och skriver att han funnit sin "perfekt-match" och att kontakten oss emellan antagligen skulle självdö. Erbjöd honom vänskap (eftersom vi har ett genuint intresse för varandra ändå), men han tyckte det var besvärligt. Så ja, end of discussion typ. Jag önskade honom lycka till med tjejen.
Två dagar senare så hörde han av sig igen. Tydligen hade det inte fungerat med den där tjejen och han kände att han "inte hade något att förlora" på att träffa mig. Och då hette det plötsligt att "motsatsen attraherar". Jaha. Det attraherar så mycket att han dissar mig för någon som är mer lik honom själv och sedan när det inte funkar med den tjejen DÅ duger jag. Fantastiskt!
Han var rätt påstridig om att han ville träffa mig, om jag varit dummare så kanske jag köpt det. Men just nu känns det som att jag har bättre koll på vad han vill och söker, än vad han själv vet. Jag bad honom fundera på det, låta det sjunka in liksom, men han bedyrade om att han inte behövde tänka mer. Eller hur.
Nästa dag talar jag om för honom att jag inte är intresserad av att dejta honom på grund av allt som framkommit de senaste veckorna. Men att om han vill så kan vi ses ur vänner-synpunkt (jag vet inte varför jag fortsätter med det där tjafset, han har inte velat det tidigare så varför kan jag inte inse det?). Han reagerar med besvikelse och att det var väntat. Min idé var ingen bra idé eftersom vi vill olika saker i livet och att där inte finna något att "bygga på". Fine.
Vi bestämmer mer eller mindre att avbryta kontakten, men innan dess så frågar han mig vad det är med honom som intresserat mig. Jag svarar på frågan och önskar honom sedan lycka till med allt.
Får veta att han inte är redo att avbryta ännu (vilket var rätt förvånande med tanke på vad som framgått) och ännu senare får jag ett sms där han skriver att han vill träffa mig kravlöst.
Suck och pust.
Han borde verkligen sätta sig ner och fundera på vad han egentligen vill. Jag gillar honom men mitt intresse för att dejta är putsväck sedan han avbokade senaste träffen pga. olikheter oss emellan, och allt som kom fram i och med det. Han tycker vi är för olika och det är klart och tydligt. Så varför vela? Jag tycker också det är skittrist att kasta iväg det vi byggt upp under de månader vi haft kontakt, men som i hans skor finns det liksom inte så mycket annat val. Han söker ett förhållande, men uppenbart inte med mig. Han verkar inte vara ett dugg intresserad av att bara vara vänner. Vad finns det kvar? En sexuell relation. Han har antytt att han varit intresserad av det tidigare, men det är inte jag. Så vad finns det då? Ingenting. Vad vill han? Vet han ens det själv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar