... att låta mig bestämma saker själv i hur jag vill sköta saker och ting.
Det känns som att det är en ständig kamp att få t.ex. utfodra min katt som jag vill. När jag skaffade honom så ville jag ha fri tillgång på torrfoder och blötmat utöver det, men allvarligt talat, han blir rätt tjock av det. Jag har försökt ett bra tag, flera månader, att få mina föräldrar att inse att nu sänker vi mängden på torrisar! Och godis... Det gick bra ett tag, men sedan fick vi ta över torrfoder från en bekant vars katt har avlidit. Ett torrfoder som inte är så nyttigt eller bra för katter. Ett torrfoder som min katt älskade.
Jag tänkte väl inte så mycket på det i början, hans diet skulle ju fortsätta, dvs främst blötmat och en liten mängd torrfoder om dagen. Men nej, när mina föräldrar (min mamma) såg hur mycket han älskade det nya torrfodret så började hon "övermata" honom. Han fick väldigt mycket. Så fort han ätit upp så fick han en ny toppad skål...
Jag sa ifrån att jag inte ville att han skulle få så mycket, men "han gillar det ju så mycket!" och "Är du så smal då?!" Nej, det är jag inte. Är det en anledning för min katt att bli överviktig? Jag hoppas hon betalar veterinärskostnader om han skulle bli sjuk.
Nu tog det fodret slut och hans vanliga, med betydligt bättre kvalité, är det som finns kvar. Han gillar detta fodret också, men inte lika mycket som förra. Fortfarande hittar jag överfulla skålar ibland, men det verkar inte som om det är lika roligt att mata honom när han inte slänger sig över det.
Nu håller det vanliga torrfodret på att ta slut också. Jag hade egentligen som plan att sluta med torrfoder helt, minska mer och mer tills han har blivit avvand. Detta fungerar inte när han får proppfulla skålar dag ut och dag in. Att sluta tvärt är inte heller något jag vill göra. Han äter han inte tillräckligt bra av blötmaten att jag vågar riskera att han matvägrar i protest.
Så, dilemma. Hans torrfoder håller på att ta slut och jag är helt säker på att min mamma kommer köpa en påse av "godisfodret" om inte jag köper en nya påse av märket han nu har. Hon tycker det är en utomordentligt dålig idé, verkar det som, att inte köpa "godisfodret", för som sagt, han gillade det så mycket, och vadå, skulle det han ha nu vara nyttigare?! Who cares... typ. Skitsamma att han blir tjockare, att han gått upp 2 kg sedan i våras och säkerligen fortfarande ökar i vikt. Det är väl inget att ha överviktiga djur?
Det är helt förskräckligt med smala djur (inte nödvändigtvis underviktiga), men överviktiga djur är inga problem, så länge det inte är kraftig övervikt.
Jag är så jävla less. Jag vill kunna bestämma över mitt eget djur själv! Varför måste hon lägga sig i vad och hur mycket han ska äta? Jag lägger mig inte i deras saker.