Jag kom just på kattskrället med att göra något han antagligen inte får. Rättelse; jag hörde honom, men såg honom inte.
Så jag smög ut lite försiktigt mot vardagsrummet, i hopp om att jag skulle ta honom på bar gärning, men katter hör ju så jäkla bra... Så han låg och väntade på mig typ. Jag satte mig i köket och stirrade på honom där han låg under bordet i vardagsrummet. Han stirrade tillbaka.
Efter en liten stund så reste han sig, det såg ut som om han sträckte på sig, men jag vet inte.. Sen kom han mot mig i alla fall, raggen var uppe (men han fräste inte), svansen låg i en konstig båge, och han gick försiktigt och lite sidleds. Ungefär som en apa ^^' . Jag läste nånstans att stirrar man en katt rätt i ögonen så utmanar man dem? Isof förklarar det hans beteende, att han var spänd dvs. Men han kom ju mot mig i alla fall och stirrade tillbaka.
När han var ganska nära så sänkte jag blicken lite, och då blev han helt normal. Coolt. ^^ Sen sprang han iväg som den "normala" katt han är :)
Hörde en fet duns alldeles nyss också. Lät aningens misstänktsamt. Jag trodde han hoppat/ramlat ner från trappan. Speciellt när han började jama lite halvt ynkligt. Stormade ut från rummet - ingen katt i trappan, däremot en under soffan lekandes.... Undrar vad han ramlade ner från? Soffan? Hmm....
