Tillbaka

Jag är sämst på rubriker, verkligen.

Är lite irriterad på mig själv för att jag har så mycket att göra (somehow) och ligger därför back i mina uppdateringar här. För tre veckor sedan var jag t.ex. i Tyskland och hade en någorlunda awesome helg där jag bland annat träffade en väldigt märklig människa, i mina ögon. Nu har jag inte tid att skriva om det idag just, inte om så mycket annat heller för den delen. Varje gång jag sitter vid datorn (en sisådär 1-2 gånger i veckan) så är jag skitstressad för att jag känner att jag inte har tid egentligen. Även om jag inte har något annat inplanerat.

Men även om jag har andra saker inplanerade så förstår jag inte varför jag har så lite tid över till att dagdrömma t.ex, bara koppla av. Jag anser inte att jag gör SÅ mycket att jag inte skulle finna någon avkoppling alls, men det gör jag väldigt sällan.

Jag har de senaste veckorna jobbat 9-10 timmar, då har jag senast varit hemma (om vi undantar de gångerna jag jobbat kväll) vid 19-tiden. Det är då, säg, fyra timmar att hinna åka till ett av stallen och rida. Jag ska även gärna hinna äta under den här tiden. Men fyra timmar är en lång tid. Trots det har jag knappt hunnit med någon av stallarna. Jag tar det på helgerna. Så vad sjutton gör jag under vardagarna som tar sådan jävla tid? Jag får anta att jobbet är boven bakom dramat, och gissningsvis trötthet då jag har mycket att göra där och rent allmänt är stressad över sakerna jag känner att jag inte hinner med. T.ex. har jag några räkningar som helst ska vara inne innan måndag, men det är röda dagar fram tills dess... Jag har inte känt att jag hunnit betala dessa tidigare.

Men nåväl. Mina föräldrar börjar jobba näste vecka också, och då blir det mindre jobbtid då familjehunden inte kan vara ensam förevigt. Detta resulterar i kortare dagar. Eller längre, för mig, om jag stannar kvar där jag jobbar nu. I Malmö. Annars jobbar jag i Helsingborg som föräldrarna, och samåker med dom.

Jag har jobbat i Malmö den senaste veckan och verkligen gillar det! Det finns en hunk där som jag inte sett sedan januari. Jag ser han typ bara en gång i veckan dock. Tisdagar. Då sitter han i lunchrummet alltid, av någon anledning. Så då är det fritt fram att stirra och drömma.

Jag vill inte lämna det, även om det bara är en gång i veckan, när jag äntligen fått tillbaka det efter flera månader!

Känner att jag får fortsätta under morgondagen. Sedan jag började jobba är mina dagstimmar mer eller mindre från 04-23, sällan senare. När det är helg så kliver jag upp senare, men blir fortfarande trött någon gång mellan 20 och 22. Så nu när klockan snart är midnatt vill jag krypa till kojs.